Samsökning av databaser inom ABM-området

Den 16 oktober anordnade ABM Resurs ett seminarium kring samsökning av ABM-databaser. Ett 45-tal personer samlades i Hörsalen på Länsmuseet Västernorrland, för att lyssna på och diskutera med Hans Rengman och Karl W. Sandberg. Målgrupp för arrangemanget var ansvariga för, och utvecklare av databaser vid arkiv, bibliotek, museer och kulturhistoriska samlingar. Seminariet riktade sig även till intresserade som vill delta i samarbete kring samsökning av digital kulturhistorisk information.

Inledningsvis hälsande Bengt Wittgren alla varmt välkomna till dagen, och han berättade att seminariet är ett resultat av vårens ABM-samarbete, då fler efterfrågade en dag just kring samsökning av databaser. Märta Molin informerade också helt kort om ABM Resurs, samt om kommande arrangemang i ABM Resurs regi.

Så lämnades ordet till Hans Rengman, som driver utbildningar etcetera genom sitt företag META - kunskap om kunskap. Rengman arbetar i sitt företag med information, utbildning, analys och planering kring dokumentation, webbpublicering och kommunikation. Företaget har ett offensivt förhållningssätt till standardisering av form
Hans Rengman
Hans Rengman
och innehåll som underlättar för användaren och gör dokumentationen relevant.
Se gärna: http://www.meta.se/

Enligt Rengman så har arkiven, biblioteken och museerna i många fall ett gemensamt synsätt och arbetsfält kring standarder för dokumentation. En stor del av materialet i ABM-institutionerna är intressant även utanför ABM-sektorn. Problemområden kring standardisering är likartade. Det är tydligt i samband med digitalisering av samlingar, kataloger och översikter. Samordning och samarbete är därför av största vikt.

Hans Rengmans PowerPoint-presentation (56 kB)
Hans Rengmans databasanalys i wordformat
Hans Rengmans databasanalys som Excel-fil
Skärmbilder från Theodor-fotobasen
Skärmbilder från Länsmuseets föremålsregister
Fotoformulär
Bildexempel från Arkis arkiv - objektläge
Bildexempel från BOUREG
Bildexempel från WINCARS - bilregister


Efter lunch var det professor Karl W. Sandberg som tog vid.

Sandberg är verksam vid institutionen för informationsteknologi och medier vid Mitthögskolan i Sundsvall. Han inledde med att berätta om sig själv, sin bakgrund och sin forskning. Genomgående för Sandbergs forskning är att den under åren alltid har handlat om interaktionen mellan människa och teknik. Perspektivet för forskningen har utgått från
Karl W Sandberg
Karl W Sandberg

människan, och generellt har frågeställningarna handlat om hur datatekniken kan stödja henne. Sandberg uppehöll sig kring den allt mer avancerade digitala teknikens möjligheter i relation till hjärnans avancerade analoga förmåga.

MDI-forskning och 24-timmars myndigheter

För seminariet presenterade Karl W. Sandberg den forskning som är under uppbyggnad på Mitthögskolan i Sundsvall MDI-forskningen, vilken handlar om människa, data och information ur ett mång- eller tvärvetenskapligt angreppssätt. Han presenterade även den pågående forskningen kring samhällsinformationssystem med 24-timmars funktioner. E-tjänsterna blir allt vanligare, och ses av många som ett sätt att bibehålla välfärd och ge service oberoende avstånd. Forskningen kring detta är dels användarorienterad, men även dels relations- och agentorienterad.

När det gällde forskning betonade Sandberg vidare vikten av kommunikation mellan praktiker och akademiker, och han berättade kort om betydelsen av att ha förvaltnings- eller myndighetsdoktorander likväl som man har företagsdoktorander. Han menade att samspelet mellan praktiker och akademiker är viktigt ur en rad olika aspekter, exempelvis för bättre acceptans för nya lösningar, effektivare implementering av resultat, för en mer allsidig reflektion, för effektivare utvärderingsrutiner vid utvecklingsarbete i olika former, för att sätta användandet i kontext, och framförallt för att tillskapa kreativa och innovativa miljöer och mötesplatser.

Sökbarhet och användarvänlighet

Karl W Sandberg och Maria Backlund
Karl W Sandberg och Maria Backlund
Sandberg övergick så till att reflektera kring sökbarhet och användarvänlighet. Han betonade flera gånger vikten av att designa system utifrån kunskap om allmänmänskliga egenskaper, samt vikten av att låta utvecklingsarbete utgå från frågeställningar som –Vilka är användarna? – Vad kan tekniken lösa? Dock menade han att generella lösningar inte står att finna,

utan betonade istället mångfald och utveckling.
Vidare pratade Sandberg om hur våra olika sökmetaforer kan se ut. Han betonade vikten av att förstå attributens, associationernas och de mentala modellernas betydelse vid utformandet att till exempel webbsidor och sökverktyg.

Sandberg menade också att det i alla sammanhang som rör människa – teknik var av största vikt att utgå från användbarhet enligt ISO 9241-11: Den grad i vilken användare i ett givet sammanhang kan bruka en produkt för att uppnå specifika mål på ett ändamålsenligt, effektivt och för användaren tillfredsställande sätt.

Sandberg ansåg att utvecklandet av exempelvis datasystem och sökfunktioner bör utgå från brukaren, och därefter utformas med användarcentrerad design. Därför är det viktigt för alla som arbetar med att utforma tekniska lösningar att utgå från användningens sammanhang, att tydligt specificera användarnas/organisationens krav, för att sedan utveckla designlösningar i enlighet med kraven och att därefter utvärdera resultaten i förhållande till kravspecifikationen, för att slutligen skapa en produkt som uppfyller uppsatta mål. Här betonade Sandberg beställarens kompetens, liksom utvärderingens betydelse.


Avslutningsvis

Avslutningsvis menade Karl W. Sandberg att till exempel eskaleringen av 24-timmarsmyndigheter och verksamheter kommer att ge upphov till problem, vilka dock enligt honom, troligtvis koncentreras till brytpunkter och övergångar Han ansåg vidare att det är oundvikligt att detta kommer att drabba vissa grupper.

Sandberg ansåg också att det är viktigt att diskutera hur snabbt vi ska utveckla e-tjänster, informationssystem etcetera. Och den viktigaste frågan ansåg Sandberg vara, den om hur man skapar delaktighet i dessa utvecklingsprocesser.

Om ni är intresserade av att läsa mer om Karl W. Sandberg och den forskning han bedriver, så hänvisar vi till dessa sidor: http://www.mh.se/press/pm0005706.stm
http://www.mh.se/aktuellt/arshogtid/KarlWSandberg.stm


Sundsvallsminnen

Seminariet avrundades med att Niklas Edén från projektet Sundsvallsminnen presenterade projektets webbsida, sökfunktion och databasens uppbyggnad. Kommunarkivet i Sundsvall driver projektet, där information från arkiv och museer digitaliseras och görs tillgänglig över en Internetportal. Projektet utvecklades åren 2000-2002 främst med stöd av Mål-1-medel inom ramen för landstingets ramprogram Industrisamhällets kulturarv, men även med stöd av näringslivet och Demografiska Databasen vid Umeå universitet Se vidare: http://minnen.sundsvall.se

På projektets webbplats kan man söka information om människor, miljöer, händelser och företeelser i det historiska sundsvallsområdet. Från navigationsfältet kan man snabbt orientera sig mot de ämnen som intresserar. Via sökfunktionen kan man ta del av mer ingående information om individer eller institutioner i databasen. Där finns även avbildade dokument i form av texter och bilder samt registeruppgifter.

De huvudsakliga källorna till Sundsvallsminnen är Sundsvalls kommunarkiv, Föreningsarkivet Västernorrland, Sundsvalls museum, Demografiska databasen vid Umeå universitet, SCA: s arkiv vid Merlo, och Sundsvalls Tidning. Dokumentskanning, registrering samt publicering utförs av Sundsvalls registreringscentral (SRC). Sundsvallsminnen sysselsätter för närvarande ett 30-tal funktionshindrade som är i behov av rehabilitering och arbetsträning.

Niklas Edén presentation gav upphov till debatt utifrån dagens föregående talares inlägg. Möjligheterna till samsökning, användarvänlighet etcetera diskuterades. I sammanhanget visades även andra webbplatser, och sök- och användbarhet fokuserades.

Dagen avrundades med att en grupp med intresse av att gå vidare med att utveckla möjligheterna till samsökning i länets databaser, bildades. Denna grupp ska träffas den 4 december 2003, för att vidareutveckla tankar och strategier kring e-tjänster och samsökning av ABM-databaser. Vill du veta mer om detta, kontakta Bengt Wittgren på 0611 – 88 688 eller via bengt.wittgren@murberget.se, eller Märta Molin 0611 – 88 659 eller via marta.molin@murberget.se

Text: Märta Molin, projektsamordnare
Foto: Björn Grankvist




senast uppdaterad 2003-10-30
Ansvariga: ABM Resurs