|
Konferens på Ålsta den 29 september om
kartor som resurs för lokalhistorisk forskning
Den 29 september 2003 samlades cirka 65 personer på Ålsta folkhögskola för att vara med om en dag kring kartor som resurs för forskning. Dagen arrangerades av Länsbiblioteket Västernorrland, Midälva Genealogiska förening och ABM Resurs.
Roland Tiger, länsbibliotekarie, hälsade välkommen och lämnade över ordet till Karl-Ingvar Ångström från Midälva genealogiska.
Karl-Ingvar Ångström
| |
K-I pratade kring kartor som källor för lokalhistorisk forskning. K-I inledde med att översiktligt presentera olika karttyper och vilken typ av information dessa innehåller. Redan 1628 gav Karl IX Anders Bure (senare adlad Buréus), från Säbrå i Västernorrland, i uppdrag att organisera lantmäteriet i landet. Cirka 10 lantmätare utbildades för att kartlägga den beskattningsbara marken i Sverige och Finland. Mellan åren 1633 och 1655 framställdes cirka 16 000 handritade kartor i stor skala.
K-I berättade att skiftesreformerna, som genomfördes i Sverige under 1700 -1800 talet, resulterade i ett omfattande karteringsarbete. |
Kartorna omfattade vanligtvis endast åkermarken och var utförda med hög noggrannhet. Kartorna benämndes "geometriska", det vill säga "jordmätningskartor", över särskilda orter, bondbyar och hemman. Cirka 90 % av den bebodda arealen kartlades, vilket är unikt i världen. Skiftesreformerna (1757, 1803 och 1827) resulterade i omkring 75 000 kartor. K-I berättade vilken information dessa kartor med beskrivningar innehåller för forskare: bebyggelse, byggmaterial, ägors beskaffenhet, platsnamn, bomärken/namnunderskrifter etc. Idag finns dessa intressanta källor hos Lantmäteriverket i Gävle, i Lantmäteriets länsarkiv, och i vissa fall byakistor. K-I informerade vidare om andra typer av kartor som kan vara intressanta för forskare; han nämnde till exempel generalstabens, postväsendets, Vägverkets, och Krigsarkivets kartmaterial. Dessutom presenterade han en rad olika böcker på temat historiska kartor.
För att illustrera hur kartan på ett enkelt och informativt sätt kan användas i hembygdsforskningen, visad K-I ett exempel från Vigge i Stöde. Se www.viggesidan.hemsida.net. Budskapet var att en enkel karta är ett utmärkt sätt att illustrera spridning, mönster, relationer, lägen etcetera hos intressanta företeelser för (hembygds) forskare. Avslutningsvis gav K-I några intressanta adresser: www.genealogi.se/medelpad, www.hembygd.se, www.ylm.se, www.raa.se, www.lantmateriet.se
Ordet lämnades därefter vidare till Fredrik Palm och Ulf Lundström från HUMlab vid Umeå Universitet, se http://www.humlab.umu.se Fredrik inledde med att berätta om och visa bilder från HUMlab, som är en mötesplats – en humanistisk IT-miljö - för forskare, lärare, studenter och allmänhet i Umeå. Idag har verksamheten fyra anställda och cirka 500 användarkonton, och en rad intressanta projekt pågår idag, bland annat kring hällbilderna i Näsåker. Projektet handlar om hur man kan skapa nya möjligheter till forskning och förståelse av forntida hällbildsmiljöer med hjälp av visualisering och andra datorstödda metoder
Fredrik gick så över till att berätta om hur man med modern teknik kan sammanfoga nyare och äldre kartor och kartinformation, så kallad rektifiering. Vid rektifieringen åtgärdas några olika problem. Den historiska kartbildens skala och orientering anpassas till dagens standardiserade kartmaterial och den placeras in i ett känt koordinatsystem. Ibland måste även den inbördes geometrin i kartbilden rättas till.
| |
Ulf Lundström och Fredrik Palm |
Den jämförelsevis enkla lantmäteritekniken som användes under 1600-, 1700- och 1800-talen kan ibland ha givit upphov till osystematiska vinkel- och avståndsfel. Med dagens teknik kan man få fram mycket informativa överlagrade kartbilder. Fredrik illustrerade arbetet med att visa kartmaterial från Torps socken. Det arbete som bedrivs vid HUMlab fokuserar till stor del teknik- och metodutveckling.
Ulf Lundström berättade vidare om ett projekt rörande kulturgränser i norr. Man har arbetat med kartmaterial från Skellefteå, och genom bland annat rektifiering samt genom att illustrera olika företeelser på kartan, försökt skapa ett material gällande förändringsprocesser i tid och rum. Man har exempelvis markerat cirka 600 historiska gårdslägen, från 1500-tal till 1790-tal, fäbodar, vägar, fiskevatten med mera. Detta material ger en god bild av utmarkers utnyttjande.
Genom att markera exempelvis rullstensåsar, boställen för birkarlar, fångstgropar, härdar, ortnamn med mera har man skapat ett intressant material med relativa lägen och förhållanden för analys, bland annat avseende naturgeografins betydelse för vissa aktiviteter. Ulf berättade även om ett arbete med att med kartans hjälp illustrera kolonisationen från 1500-talet och fram av Skellefteåområdet. Genom arbetet försöker man ta fram material för analys av historien i landskapet utifrån lägesbaserad information. Den moderna visualiserings- och simuleringsteknik skapar nya förutsättningar för metodutveckling, hypotesgenerering och förståelse av ytterst komplexa material.
Efter lunch genomfördes ett studiebesök Vid Media Konverterings Centrum, MKC. MKC är en enhet i Riksarkivet, helt inriktad på massproduktion av digitala bilder från originalhandlingar och mikrofilm. Platschef Lennart Hedlund hälsade välkommen och informerade helt kort om MKC. I dagsläget har man två stora uppdragsgivare: regeringen och Lantmäteriet.
Uppdragen går ut på att skanna Lantmäteriets förrättningsakter och Svenska Kyrkans folkbokföringshandlingar för åren 1885-1991. Uppdraget med att skanna kyrkböcker har sedan 1992 sysselsatt cirka 20 personer, så det är inga små uppdrag med arbetar med. Man räknar med att vara klar med folkbokföringshandlingarna först 2013! Det kommer då att bestå av cirka 110 miljoner bilder.
| |
Scanner på MKC |
Därefter visade MKC sin verksamhet, alltifrån logistiken kring arbetet, preparering av dokument, till skanning och överföring med hjälp av olika tekniker.
Tillbaka på Ålsta tog dagens sista talare, Maud Wedin över. Maud härstammar från Ånge, och är en i grunden hängiven hembygdsforskare. Idag är Maud inskriven som doktorand vid universitetet i Trondheim, NTNU, och håller på med ett avhandlingsarbete kring den skogsfinska invandringen och kulturen. Som forskare har Maud erfarenhet av att dels hämta information från kartmaterial, dels illustrera mönster etcetera med hjälp av kartan.
Maud Wedin | |
Maud visade exempelvis vad Olof Tresks kartmaterial från 1600-talet, bidragit med för uppgifter till hennes forskning. Olof Tresk var från Hälsingtuna i Hälsingland. Tresk fick kunglig fullmakt att utföra lantmäteriförrättningar i Norrland. Han kartlade större delen av Torne lappmark och var verksam i många norrländska bygder. Han kartlade bland annat finnbygderna och av honom ritade kartor finns alltjämt bevarade hos Lantmäteriverket. Från dessa mikrofilmade kartor har finnskogsforskningen hämtat många intressanta uppgifter. Maud gav en rad exempel, men visad också på felaktigheter gällande bebyggelsens placering man som uttolkare måste vara uppmärksam på.
|
Sedan visade Maud på hur man med mycket enkla medel och en hel del tid till förfogande kan göra egna överlappningskartor. Hon ansåg att glappet mellan stora institutioner och enskilda forskare eller föreningar oftast är enormt då det gäller resurser. Den verksamhet som bedrivs vid HUMlab med fler liknande institutioner menade Maud befrämjar teknikutveckling, men att tekniken idag är så kostsam, så enskilda och föreningar måste våga lita på sitt mer hantverksmässiga arbete.
Maud visade några exempel på hur enkla kartbilder kan användas som illustrationer i den egna forskningen. Hon menade att enkla lösningar ofta är att föredra, att en renodlad kartbild med en eller ett par företeelser karterade ger en god illustration. Enligt Maud ligger det en fara i den moderna tekniken att kartorna blir överlastade med information, och därför kan bli svåra att tolka.
Dagen avrundades med att Märta Molin, ABM Resurs informerade om kommande ABM-arrangemang i länet. Närmast, den 16 oktober, ges ett seminarium i Härnösand kring samsökning i databaser, den 20-21 november hålls det en nationell ABM-konferens i Sundsvall och den 3 december ett seminarium på Landsarkivet i Härnösand kring Personuppgiftslagen. Intresserade hänvisas till sidan http://abm.murberget.se
Roland Tiger avrundade dagen med att tacka alla för visat intresse.
Text: Märta Molin,
projektsekreterare
Foto: Roland Tiger
|
