|
Documentation & Users
CIDOC 2005 i Zagreb, Kroatien
Konferensen på temat Documentation & Users sista veckan i maj samlade ca 120 deltagare från 19 länder, men ungefär hälften av deltagarna var kroater. Under senare år har antalet deltagare stigit liksom andelen deltagare från värdlandet. CIDOC:s ca 440 ordinarie medlemmar är spridda över världen (i 93 länder), dock med en tyngdpunkt i Norden. Medlemmarna deltar dock inte varje år, varför den årliga konferensen snarare inverkar positivt på nyrekryteringen.
Konferensen följde det mönster som CIDOC tagit för vana, med en dags förkonferens för dem som vill få fördjupning i några större projekt. I år gällde detta två parallella genomgångar av CIDOC CRM - Conceptual Reference Model, vilken är en föreslagen standard för (utbyte av) kulturarvsdata samt TEI – Text Encoding Initiative, vilket är en föreslagen standard för uppmärkning av digitalt lagrad text. Båda genomgångarna samlade ett tjugotal nyfikna och initierade deltagare.
Plenardiskussioner i Riksarkivet i Zagreb
| |
Huvudkonferensen hölls under tre dagar. Mellan 9 och 19 hölls föredrag efter föredrag. Tre eller fyra teman behandlades varje dag. Konferensens huvudtema att sätta användarna i centrum var dock hela tiden närvarande. De inslag som vann mitt största intresse var ett amerikanskt initiativ för katalogisering – CCO, ett föredrag om hur ett mångkulturellt samhälle – Singapore – förhåller sig till en bred allmänhet:
|
A Custodian's Challenge: A Museum Documantation Standard for All? Verkligt ABM-tänkande inom Victoria & Albert Museum: Integrating for Access. och slutligen en kroatisk museolog som inventerat och analyserat kulturnät och kulturportaler världen över.
CCO – Cataloguing Cultural Objects, har tagits fram i samverkan av registratorer i ett stort antal amerikanska museer för att finna nya och för en bredare allmänhet mer begripliga former av katalogisering. Många framförde att systemet var intressant och diskussionen ledde till att CIDOC:s arbetsgrupp ”Documentation Standards” ansvarar för en utvärdering och jämförelse med andra liknande system, till exempel det brittiska Spectrum.
Faith Teh Eng Eng från National Heritage Board i Singapore beskrev de många nationaliteter och kulturer som möts i Singapore. Hur de är tvungna att arbeta både på många språk, med många typer av katalogisering och många nivåer i densamma. Ett grundläggande problem är begrepp: Hur de ursprungliga begreppen ska bibehållas och kunna följa med föremålet, då de ofta inte har en standardiserad stavning eller ens finns uttryckta i skrift. Den digitala världen förväntar att så mycket som möjligt ska standardiseras för att underlätta återsökning. Faith menade att en standardisering leder till ofelbar språklig och kontextuell utarmning. Från svenskt perspektiv kan vi se att detta i många fall händer även hos oss. Frågan är global och borde ägnas större intresse från alla kulturhistoriska museer. Detta år bildades ingen arbetsgrupp för detta problemområde, men frågan kan med fördel återupptas kommande år på CIDOC-konferensen i Göteborg.
Frances Lloyd-Baynes från V&A berättade om hur man försöker att hämta data ut de skilda systemen för olika typer av föremål, bilder, konst, arkivalier, litteratur med mera för att knyta samman till helheter. Man har sett att många besökare vill söka tvärs igenom samlingarna. Den engelska politiken som understödjer ABM-samarbete omfattar i och för sig inte de statliga institutionerna, med dessa vill ändå ingå i denna integrationsprocess. V&A har som statligt museum därför inte några extra resurser för detta, men har med begränsade medel och mycket samarbetsvilja lyckats ta mycket lyckade steg i riktning mot samsökbarhet. Från svensk horisont är detta arbete väl värt att följa.
Aleksandra Uzelac vid Internationella institutet (del av Kulturdepartementet) i Zagreb har i sitt avhandlingsarbete gått igenom hur kulturnät, bland annat de nordiska, och kulturportaler skapats. Hon har tittat på vad man haft för målsättningar och hur detta genomförts. Avsikten har bland annat varit att skapa ett underlag för ett kroatiskt kulturnät, vilket nu mer finns i drift. Undersökningen är intressant då det sällan görs med så bred empiri i akademiska sammanhang. Extra intressant är det då det sker av en museolog i ämnet informations-vetenskap (Museologi är en del inom Informationsvetenskap vid Zagrebs univ.). Så vitt jag vet finns det inte någon annan som analyserat den internationella trend av infrastrukturbyggen som kulturportaler och kulturnät utgör. Ett internationellt forskningssamarbete att analysera digitaliseringssatsningar vore av stort värde, som jag ser det.
Arbetsgrupperna
CIDOC:s arbetsgrupper sammanträdda två gånger under dessa dagar. Själv följde jag arbetet i gruppen Documentation Standards. Här diskuterades en kravlista för vad som ska uppnås för att utgöra godtagbar dokumentation i museer. Listan initierades vid konferensen förra året och ska efter denna genomarbetning cirkuleras i arbetsgruppen, med avsikt att diskuteras med nationella parter, för att därefter föreslås som rekommendation från CIDOC till ICOM:s medlemmar. Avsikten är att i nästa skede ge ut en handbok i dokumentation, där kravlistans punkter bryts ner till praktiska rekommendationer. Arbetsgruppen diskuterade även TEI, CCO och andra försök till standarder.
I flera fall har CIDOC fått frågan om att utveckla dokumentationssystem för museiändamål. CIDOC har dock avvisat detta och i stället markerat behoven och möjligheterna till oberoende utvärderingar av denna typ av datasystem. Målsättningen är att arbetsgruppen kan utvärdera och rekommendera systemlösningar för olika ändamål framöver.
Efter dessa mötesdagar avslutades konferensen med en utflykt. Vi besökte ett friluftsmuseum; Staro Selo i Kumrovec och renässansslottet Miljana. Friluftsmuseet är vad de benämnde som ett museum "in citu", dvs. en by på ursprunglig plats. Byn har musealiserats, men bebos fortfarande av flera enskilda och familjer. Slottet är privat men öppet för visningar.
| |
Friluftsmuseet Staro Selo i Kumrovec
|
Hans Rengman i kläm på slottet Miljana
| |
Det intressanta är att man kan gå runt mitt i en mycket omfattande restaurering och konservering av hela slottet. Man byter ut tidigare restaureringar med betong mot ursprungliga material som kalksten och stortegel. Man har inte för avsikt att återföra miljön till något ursprungligt, men däremot att ersätta vad man uppfattar som tidigare mindre lyckade åtgärder.
|
Intrycken från min fjärde CIDOC-konferens är att de är viktiga mötesplatser för det internationella utvecklingsarbete som måste bedrivas. Museerna är var för sig resurssvaga och bedriver så många typer av verksamheter att de inte kan utveckla alla grenar samtidigt. Visst finns det tendenser till att de stora museerna och resursstarka länderna kan dominera. Men samtidigt är dess representanter villiga att dela med sig och utbyta kunskaper och erfarenheter när man kommer till de praktiska verkligheterna. Det forskningspropositionen beskriver som FoU-verksamhet sker inom CIDOC ofta som samverkan mellan forskande institutioner och museer över nationsgränserna. Ämnesområdet i CIDOC är i den svenska museidiskursen ganska smalt, men har å andra sidan ett djup som inte går att upprätthålla om vi skulle bedriva detta utvecklingsarbete endast inom landets gränser. Möjligen skulle en svensk CIDOC-grupp vara av värde, och svaret bör väl retoriskt då bli, då gör vi en sådan!
Nästa års konferens hålls i Göteborg och organiseras av Hans Rengman, Meta, Anne Murray, Etnografiska museet och undertecknad
Plenardiskussioner i Riksarkivet i Zagreb
Bengt Wittgren
Länsbiblioteket Västernorrland
Härnösand
|
