Att komma in - om kulturarv som ingång till vårt samhälle

En dag om integrations- och mångfaldsfrågor - bortom Mångkulturåret

Hur kan kulturarvet fungera som en ingång till det svenska samhället? Hur kan vi som arbetar inom arkiv, bibliotek, museer och andra verksamheter bli bättre på att möta nya svenskar? Hur kan vi förbättra tillgängligheten till kultur? Hur kan invandrare bidra med sin kultur och sitt kulturarv?

Den 27 maj samlades ca 40 personer på Härnösands folkhögskola för att diskutera dessa och andra frågeställningar. Vi välkomnades varmt av Ingrid Nilsson, skolledare vid folkhögskolan. Hon berättade kort om skolan och om det arbeta med gör riktat mot invandrare i olika åldrar. Först ut var Olga Lysova och Hasse Berglund från Härnösands folkhögskola som berättade om sitt arbete med äldre invandrare. Vi fick många påminnelser om de stora svårigheter som är förknippade med att lämna sitt hemland och förlora delar av sin identitet. Förutom ett anförande på ryska, fick vi i grupper fundera kring begreppet identitet och vad vi skulle packa med oss vid akut flykt. I sitt arbete har både Hasse och Olga, som själv kommer från Ryssland, dragit viktigt slutsatser vad gäller språkinlärning hos äldre; vikten av att utgå från det egna kunnandet och egna intressen, som t ex hantverk och vikten av att skapa förtroende och tillit. Utan detta fördröjs språkinlärning och därmed integration som främst är en känsla av att höra till. Under dagen fanns textilt hantverk producerat av en av studiegrupperna att beskåda i Kempesalen, där vi höll till. Länsmuseets arrangemang Internationella festen och julmarknaden framhölls som viktiga arenor att visa upp sig och sälja hantverk.

Hasse presenterade även Akram Azami från Afghanistan som under dagen ställde ut sina tavlor och sina träsniderier. Utifrån en tavla som Akram målat berättade han om de svårigheter han upplevt i sitt hemland vilka han delvis bearbetar genom konsten. Konst är ett språk i sig så det uttrycket är ett viktigt sätt att kommunicera om sin bakgrund och sina erfarenheter.

Från Sala hade Agnetha Wimnell kommit för att berätta om projektet Bilingual Benefit Bilingual Benefit var ett ettårigt projekt som genomförts i samarbete med DIK-förbundet, Integrationsverket, kommunbiblioteken i Hallstahammar, Norberg, Sala, Surahammar och Västerås samt Länsbibliotek Västmanland. Agnetha berättade engagerat om de erfarenheter man gjort i Sala. Huvudmålet med projektet var integration. Genom projektet ville man lyfta gymnasieungdomar med "andra" språkkunskaper genom att förlägga det kommunala sommararbetet för gymnasieungdomar på biblioteket och på det sättet väcka intresse för högskolestudier i allmänhet och för informationsvetenskap/bibliotekarieyrke i synnerhet samt gynna ungdomarnas positiva integration i det lokala samhället, samt nyttja ungdomarnas språkkunskaper och erfarenheter.

Agnetha berättade att man under projekttiden fick ett stort erfarenhetsutbyte, ungdomarna fick en god inblick i svenskt samhälle och arbetsliv och i biblioteksvärlden i synnerhet. Bibliotekspersonalen fick en ökad förståelse och känsla för dagens mångkulturella samhälle. Dessutom fick man ett tillgängligare bibliotek, skyltar översatts, musikbestånd granskades och översättningar blev gjorda.

Efter lunchen berättade Khosrow Razavi om ett spännande projekt som växer fram vid Härnösands kommuns arbetslivsförvaltning – ett SFA-projekt där SFA står för svenska för arbete. Ledord för projektet är att ge invandrare ett svenskt språk med innehåll och att man ska ta varpå och utgå från de erfarenheter invandrarna redan har – detta för att skapa god motivation för fortsatt språkinlärning. I projektet avser man arbeta på bred front och engagera många aktörer i processen; arbetsförmedling, praktikplatser, organisationer och föreningar. Yrkesspråk och yrkespraktik betonas och målet är att SFA ska leda till vad man kallar ”instegsjobb”.

Nästa att dela med sig av erfarenheter var Camilla Claar från Härnösands folkhögskola som berättade om sitt arbete med unga invandrare. Ett projekt som gjort stort intryck på Camilla var arbetet. Med unga ensamkommande flyktingar, i det här fallet killar mellan ca 18 – 25 år. Camilla kunde konstatera att analfabetismen var det minsta problemet, och berättade att fokus funnits på konfliktlösning, arbete med att stärka självkänslan, reda ut att rättigheter innebär stort mått av ansvar och även vissa skyldigheter. En annan viktig erfarenhet är vikten att utgå från individen och göra en enskild planering.

Här tog Hasse över och lät oss göra en övning i syfte att förstå vad lätt det är för oss att generalisera och låta våra fördomar styra i vårt möte med människor från andra kulturer. Genom att ge oss olika roller och svara på vissa frågor fick Hasse gruppen att rangordna sig själv, i en värld som borde genomsyras av de mänskliga rättigheterna…

Avslutningsvis berättad Camilla om den pedagogik de utvecklat i arbetet med unga, där film, TV, tidningar fungerar som bra utgångspunkter för språkinlärning, där vikten av matematik, engelska och datakunskaper lägger grunden för fortsatt skolgång, och där estetisk verksamhet och idrott ger möjligheter till språkinlärning utifrån skapande och rörelse och vikten av yrkesvägledning i syfte att starta en process mot fortsatt livslångt lärande.

Därefter var det dags för Björn Grankvist och Saba Muhabattzada att berätta om projektet Dubbelseende som genomfördes på Länsmuseet Västernorrland 2005 och följdes upp med en utställning under Mångkulturårat 2006.Bisrat från Eritrea, Mirweis från Afghanistan, Nedi från Etiopien och Saba från Indien är fyra unga så kallade kvotflyktingar, som på olika vägar hamnat i Sverige och Härnösand. Genom SFI gjorde de 3 månader under hösten 2005 språkpraktik på länsmuseet. Saba berättade om hur hon tyckte att detta påskyndade hennes språkinlärning och breddade hennes kontaktnät i Härnösand. De såg med nya ögon och andra perspektiv på gamla bilder i museets arkiv, samtidigt som de tränade sig på svenska. Deras arbete resulterade i en utställning som visar deras val av bilder med också berättar om dem själva, om deras intressen och framtidsdrömmar. Och inte minst om språkförbistringens komplikationer...

Saba berättade att hon då, som nu, tycker om vackra föremål och att hennes familj i Kashmir har en affär med hantverk. Hon valde därför en bild på kung Oscar II när han var på stadsbesök i Härnösand och också en bild på midsommarfirande där folk klätt upp sig i vackra kläder. Vi fick även se den filmade intervju som gjordes med Saba när hon inledde projektet

. Sist ut var Julia Cronqvist och Jonas Walker från länsstyrelsens kulturmiljöavdelning som berättade om intentionerna i länets kulturarvsprogram Kulturarv nu och de möjligheter vi därigenom har att samverka kring bättre tillgängliggörande av vårt kulturarv – på olika språk! Initialt kan vi kanske samverka kring att lyfta några utvalda besöksmål på invandrarspråk tillsammans med invandrare, SFI-ansvariga och andra, ett enkelt och konkret sätt att arbeta som lyftes av Julia och Jonas. I förlängningen kan man även tänka sig guidning på för oss främmande språk.

Under dagen var frågorna många och alla talare svarade generöst på dessa och delade med sig av erfarenheter. Det ta gjordes också av åhörarna som kommit från arkiv, bibliotek, museer, folkhögskolan och arbetslivsförvaltningar vid några av länets kommuner.

Vi som anordnade dagen – Härnösands folkhögskola, Länsstyrelsen i Västernorrland och ABM Resurs Västernorrland – hoppas kunna följa upp dagen under hösten och vår förhoppning är att de kontakter som togs under dagen ska leda vidare till bra projekt och fortsatt erfarenhetsutbyte i detta angelägna ämne.


Härnösand den 27 maj 2008
Märta Molin, text
Per-Erik Wik, foto