En rapport från den nationella ABM-träffen kring kartor och GIS, vilken hölls på Blekinge museum i Karlskrona den 27 – 28 april 2006.

temat kartan som ingång till kulturarvsmaterial. Många föreläsare var därför vidtalade, men det fanns även tid avsatt för diskussioner och erfarenhetsutbyte inom nätverket.

Vi hälsades välkomna av såväl Karin Tångeberg, ABM Blekinge och Hans Nilsson, Kulturarv Östergötland, som av ordförande i Region Blekinges kulturnämnd, Mats Persson.

Därefter berättade David Fogelberg om arbetet med att sätta Östra Ed i Valdemarsviks kommun, på kartan. Idén uppstod när han som nyinvald i en vägförening fick förfrågan om att förvalta Östra Eds byakista. David Fogelberg som är verksam inom IT-branschen har utvecklat en produkt där kartan fungerar som gränssnitt. Följande information är hämtad från Kulturarv Östergötlands webbplats:

På slutet av -80-talet började man inventera torp i Östra Ed. Man samlade in data i ett register: 4500 personer, 200 platser, fornlämningar och dokument i form av text, bilder, ljud och video. Via geografiska koordinater knyts dessa data samman. Man använder Linux (fri programvara), flexibel databas, inga plug-in behövs, utom Adobe Reader (kostnadsfritt program). Den karta man använder sig av är producerad i Valdemarsvik i ett annat projekt. I lagermenyn finns följande symboler: backstuga, by, fornlämning, gård, herrgård, kyrkor, skolor, säteri, torp, torpgrund, öar, övriga platser. Man gör kopplingar med hjälp av en s.k. harvester (skördetröska), en motor som söker egna länkar i databaser som den har tillstånd att söka i. Redigeringsverktyget ger möjlighet att låta vissa personer få ansvar för att uppdatera materialet. Redaktören godkänner innan det publiceras.

Sedan var det Kalle Bergman, historiker vid Blekinge Tekniska högskola, och Stefan Flöög, GIS-ansvarig vid Blekinge Museum, som berättade om sitt gemensamma arbete med att bland annat rektifiera historiska kartor. Samarbetet är ett led i att utveckla det så kallade virtuella museet - http://www.blekingemuseum.se/virtmus.asp

Efter lunchen var det dags för projektet Malmö 1692 att presentera sig. På plats för att göra detta fanns Per-Åke Nilsson och Sven Rosborn. De båda bjöd på en engagerad föreläsning om sina strävanden att med modern CAD-teknik återskapa Malmö som det såg ut 1692
Kort om projektet: http://www.malmo1692.nu/

Tillsammans med Malmö stad har Fotevikens Museum startat ett pilotprojekt vad gäller att göra vår arkiverade historia mer levande. Grunden är nu lagd för att skapa en tredimensionell stad i datorn - precis som den såg ut år 1692. De första kvarteren runt Adelgatan mellan nuvarande Centralstationen och Stortorget har redan rekonstruerats. Vi kan nu se hur en del av Malmö såg ut för cirka 300 år sedan. Produktionen står TeknikCAD för, från urval, digitalisering och detaljtolkning av det digra skriftliga materialet - till uppbyggnad och presentation av Malmös 300 år gamla gårdar och hus som datorbaserade 3D-modeller. Fotevikens Museum bidrar med all nödvändig historisk kompetens och arkivalieforskning.

 http://www.raa.se/organisation/ledningsstaben.asp

För att kunna erbjuda service genom webbaserade tjänster arbetar Riksantikvarieämbetet med att utveckla en Kulturmiljöportal. Portalen ska tillhandahålla en arena för kulturmiljöinformation, dialog och opinionsbildning till en bred och differentierad publik. Portalen ska vara mer än bara en ingång till våra databaser, den ska vara ett system för uppbyggnad och tillgång till kunskap om kulturmiljö och kulturarv. Anpassade sök- och presentationsverktyg ska ge enkel tillgång till materialet och göra det möjligt att kombinera tidigare åtskilda informationsslag. Viktigt är att alla tjänster utvecklas i ett användarperspektiv så att resultatet kan användas av både yrkesverksamma inom sektorn och en intresserad allmänhet. På så sätt ska portalen inspirera till och skapa förutsättningar för påverkan och ett ökat ansvarstagande för kulturarvet och kulturmiljön.

Efter kaffet var det Magnus Svenssons tur att presentera det pågående projektet Boverkets planeringsportal – en ingång till information för samhällsbyggande. Genom Planeringsportalen kan till exempel kommuner, länsstyrelser och andra regionala organ, miljödomstolar, vattenmyndigheter, centrala myndigheter och planeringskonsulter få tillgång till en stor del av den geografiska information som de behöver. De som producerar sådan information kan också tillhandahålla den via Planeringsportalen. Där skulle också vissa analys- och registreringsmöjligheter kunna finnas. Idag har man skapat ett treårigt projekt med stöd från bland annat Vinnova för att utveckla portalen. Magnus Svensson visade några tänkta funktioner som skall utvecklas under projektperioden. Mer läsning om portalen finns i denna rapport.
http://www.boverket.se/upload/publicerat/bifogade%20filer/Remisser/Äldre%20remisser/Planeringsportalen/Planeringsportalen_remissrapport3.pdf

Dagen avrundades med summering och frågestund. Även om alla var mer eller mindre fullmatade med information fanns en hel del att diskutera.

Efter en kort paus var det återsamling vid museet där man bjöd på ett fantastiskt program. Vi förflyttas drygt 200 år tillbaka i tiden. Inne i salongen fick vi träffa en av Karlskronas amiraler som livfullt berättade om Karlskronas anläggande.

Senhösten 1679 steg kungen och hans män iland på skärgårdsön Trossö. Rikets främsta skeppsbyggare, arkitekter, fortifikatörer och befästningsbyggare sattes i arbete samtidigt som öns ende bonde fick lämna sin gård. På hans marker planerades gator, torg och stadskvarter. Kung Karl XI utfärdade stadsprivilegierna, vilket bland annat innebar rätt att bedriva handel, år 1680. Anläggandet av Karlskrona genomfördes med stor kraft och målmedvetenhet. Efter ett trettiotal år var kvarteren på Trossö till stora delar bebyggda.

För att gynna handel och befolkningstillväxt i den nya staden tog kungen bort grannstädernas stadsprivilegier. Borgare och köpmän från Ronneby och Kristianopel tvingades därmed att flytta till Karlskrona.

Ute i trädgården fick vi träffa greven amiralgeneral Hans Wachtmeister som berättar om livets glädje och sorger i 1700-talets Karlskrona. Han uppförde huset 1703 – 05, enligt dåtida barockideal. Han berättade livfullt om hur man roade sig. Om hur hade kvinnor och barn det. Om hur familjen odlade utanför staden och på så sätt förstärkte sin ekonomi, utöver den lön som Hans Wachtmeister hade från militären. Därefter stod festbordet uppdukat med hemkryddade drycker, oliver, ansjovis, bröd, smör och salta limoner, grevens favorittilltugg.

Dagen därpå fortsatte diskussionerna om kartor som gränssnitt mot brukarna. Tyvärr dök ingen upp från företaget WIP så visningen av den så kallade Mobila Guiden fick utgå ur programmet. Istället berättade Dan Malmsten om arbetet med digitalisering och tillgängliggörande av film som sker inom ramen för Kulturarv Östergötland. Mer om denna satsning finns här: http://www.kulturarvostergotland.se/ostgotafilm/?CategoryID=0

Ann Hörsell från Riksantikvarieämbetet hann också med att berätta om projektet Djurgårdskartor - http://www.djurgardskartor.lantmateriet.se/

Därefter var det ABM Resurs tur. Christian Bajomi och Märta Molin berättade om ABM Resurs – http://abm.murberget.se och om portalen Kulturarv Västernorrland, vilken drivs av Länsbiblioteket Västernorrland, Länsmuseet Västernorrland och Landsarkivet Härnösand – http://www.kulturarvvasternorrland.se, samt om arbetet med att utveckla kartan som ingång till materialet i portalen ”kartsök”. Arbetet är under utveckling och vi redovisade hur långt vi kommit i dagsläget - http://www.ylm.se/kartsok

Så var det dags att summera dagarna och bestämma inriktning för framtiden. Dagens alla diskussioner går inte att återge i detalj, men några områden lyftes som angelägna för nätverket att ta tag i, förutom detta med GIS och kartor var exempelvis tillväxtperspektivet, det livslånga lärandet, brukarperspektivet/användarstudier och vad vi vill åstadkomma med fördjupad samverkan mellan ABM-aktörer. Idel stora frågor! Staffettpinnen att anordna nästa nationella träff plockades upp av företrädare för Västra Götalandsregionen, som lovade att anordna en träff november 2006.

Text: Märta Molin
Foto: Joakim Larnö och Christian Bajomi