Möte med ArkivnätverkY 5 oktober 2010

Några ord om offentlighet och sekretess

Efwa Westre Stövander, chefsjurist vid Riksarkivet

Man kan inte prata om sekretess utan att först nämna offentlighetsprincipen. Den är ju stadgad i grundlag (tryckfrihetsförordningen) sedan 1700-talet och brukar omnämnas som grunden för vår demokrati. Offentlighetsprincipen består av fyra delar:

• rätten att ta del av allmänna handlingar
• yttrandefrihet
• meddelarfrihet
• öppna domstolsförhandlingar

Offentlighetsprincipen kan aldrig avtalas bort!
Vad som betecknar en allmän handling kan förklaras utförligt, eller kort och koncist:

• inkommen till myndigheten (när den anlänt eller kommit behörig befattningshavare tillhanda)
• upprättad av myndigheten (när den har expedierats eller justerats eller på annat sätt färdigställts)

En handling som ännu inte expedierats/färdigställts kan betraktas som arbetsmaterial, och räknas som sådan inte som allmän handling.

Sekretessbestämmelser som kan förhindra utlämnande av allmän handling är främst Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Ett digitalt utlämnande får heller inte strida mot PUL, personuppgiftslagen, Det kan alltså vara så att en handling får lämnas ut men inte i digital form. Det är dock på gång en förändring som kan leda till att myndigheter blir skyldiga att lämna ut uppgifter i annan form än papper.

Sekretessen kan ha olika grad, beroende på det s.k. skaderekvisitet:
Rakt skaderekvisit – om det kan antas att ett utlämnande av uppgiften kan orsaka någon skada eller men. Här är huvudregeln offentlighet, men uppgifter kan omfattas av sekretess (t.ex. inom folkbokföring). Sekretess är alltså undantag.
Omvänt skaderekvisit – om det inte står klart att uppgiften kan lämna ut utan att någon lider skada eller men. Här är huvudregeln sekretess, men vissa harmlösa uppgifter kan lämnas ut (t.ex. inom hälso- och sjukvården). Offentlighet är alltså undantag

Absolut sekretess gäller t.ex. personal i telefoniväxel, som inte på några villkors vis får yppa vem som ringt till vem.

Det finns lagar som kan häva sekretessen, t.ex. står smittskyddslagen över hälso- och sjukvårdslagen när det gäller uppgift om sexuellt överförbar sjukdom. (Här måste arkivrepresentanterna poängtera att detta inte gäller över tid. En uppgift om syfilis 1943 kan fortfarande anses omfattas av sekretess, då smittorisken torde vara obefintlig).

Den nya lagen, OSL 2009:400, ersätter tidigare SekrL (1980:100). Det som skiljer är mest strukturen. Personligen tycker jag nog att den nya versionen är betydigt mer lättöverskådlig. Det största problemet är att översätta gamla bekanta 7:15 (7:e kapitlet, 15 §) till det nya kapitel 22, men det finns tack och lov omvandlingstabeller.


lyssnade och antecknade gjorde
Louise Nyberg
Riksarkivet
Landsarkivet i Härnösand